Vägen hit

Två veckor försenad anlände jag, Åsa tidigt på söndags morgonen den första december. I morgon är det helg igen och det har varit en intensiv vecka. Idag var det snudd på riktigt jobbigt. Kommer säkert att skriva en hel del inlägg om jobbet men vill inte börja där vill börja med vägen fram till resan hit.

Alltså, varför vill man iväg? Jag har alltid velat bo arbeta och vara del av ett nytt sammanhang  i en annan del av världen. tror det är nyttigt att se och förstå att vi människor är så lika och att det finns en vardag som är viktig för människor över hela världen. Jag har nog alltid haft en del rastlöshet, jag har också rest runt, nu var det dags igen. Daniel och jagh har pratat om att bo utomlands ett tag, att prova ngt nytt att vidga vyerna nu var det dags. Vägen äe ju en del av målet, det kan vara ganska kämpigt ibland. Det är väl som livet i övrigt. Så att disputera och flytta familjen till Australien samma höst är väl inte att rekommendera. I alla fall inte när pappersarbetet för att komma hit kräver en heltidstjänst. Den australiensiska administrationen slutar aldrig att förvåna.

Nu är tiden inne för detta steg, det känns härligt skrämmande och häftigt. Här ska jag försöka del med mig lite av livet, för min skull och för er som vill följa med. Välkomna.